Dagens klimatpolitik är rena bedrägeriet
De klimatförändringar vi ser redan idag sker efter att den globala medeltemperaturen ökat med 0,8 grader. Det visar att också tvågradersmålet innebär oacceptabla risker för framtiden. Trots det består klimatpolitiken mest av tomt prat och fortsatta satsningar på fossil energi. Det skriver ett stort antal miljö- och solidaritetsföreningar.
En ny rapport från OECD-organet International Energy Agency visar att världens utsläpp av växthusgaser ökat rekordartat 2010. Målet att begränsa den globala temperaturökningen till två grader jämfört med förindustriell tid är nu i riskzonen.
Samtidigt fylls nyheterna med inslag om extremväder som drabbar miljontals människor. Sambandet med redan pågående klimatförändringar blir allt starkare. Ny forskning varnar för katastrofala konsekvenser på sikt med smältande polarisar, stigande havsnivåer som dränker miljonstäder, samt att världens korallrev utplånas och att stora ekosystem som regnskogarna kollapsar. Vi närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena.
De klimatförändringar vi ser redan idag sker efter att den globala medeltemperaturen ökat med 0,8 grader. Det visar att också tvågradersmålet innebär oacceptabla risker för framtiden. Trots det består klimatpolitiken mest av tomt prat och fortsatta satsningar på fossil energi.
Vår slutsats är klar: En storskalig och rättvis klimatomställning av våra samhällen måste omgående inledas. Ett säkert klimatmål handlar om att minska halten växthusgaser i atmosfären – inte bara att begränsa ökningen. Storbritannien lägger nu ett förslag om att halvera sina utsläpp till 2025. Det är steg i rätt riktning. EU och Sverige måste inspireras av detta och sätta ambitiösa mål.
Sverige och EU måste halvera de egna utsläppen av växthusgaser till år 2017 utan att köpa sig fria genom utsläppshandel med andra länder! Rika länder släpper i genomsnitt ut fem gånger mer växthusgaser än utvecklingsländerna. Våra egna utsläpp behöver drastiskt minska – även de som våra flygresor och vår konsumtion av importvaror orsakar i andra länder. Dagens klimatpolitik betonar marknadslösningar som på grund av ojämlika maktförhållanden hotar de utsatta människors matförsörjning och ursprungsfolkens rättigheter. Många satsningar skapar nya problem då de har andra skadliga miljöeffekter, saknar bevisad klimatnytta eller i vissa fall är rena bedrägerier.
Vi kräver att de rika länderna tar ett ekonomiskt ansvar för sin klimatskuld för att möjliggöra utveckling i fattiga länder! De rika länderna har stått för 75 procent av de totala utsläppen av växthusgaser hittills. Sårbara utvecklingsländer drabbas hårdast av konsekvenserna och har därför rätt till ekonomisk kompensation och ny grön teknologi för att kunna utvecklas klimatsmart och samtidigt hantera klimatförändringarna. Världsbanken bedömde 2009 behovet till minst 400 miljarder dollar årligen. Enligt Folkens klimatmöte i Bolivia 2010 bör de rika länderna överföra 6 procent av sin BNP till utvecklingsländerna.
Klimatsmart utveckling kan finansieras genom exempelvis internationella skatter på utsläpp (även flygets) och skatt på finansiella transaktioner (s k Tobinskatt). Subventioner av fossila bränslen måste upphöra och överföras till förnybara energislag.
Sverige och EU måste genomföra en rättvis omställning av våra samhällen, industrier och lantbruk. Det handlar också om rättvisa inom länderna. Skillnader mellan mäns och kvinnors, liksom välbeställdas och lågavlönades, miljöbelastning måste utjämnas. Jordbruket behöver gå över till närodlade livsmedel, minskad köttkonsumtion och ökad användning av betesmark istället för foderimport. Industrier, transporter, fastigheter och energiproduktion behöver ställas om där kollektivtrafik, energisparande, och förnyelsebar energi främjas.
Föreningar och folkhögskolor runt om i Sverige arbetar nu med folkbildning, medborgardialog och namninsamling (finns här http://www.globalrattvisa.nu/) för att visa att vi är många som vill anta denna utmaning. Vi tänker sätta tryck på våra politiker att driva kraftfulla krav i allians med utsatta grupper och länder vid klimatmötet i Sydafrika i december 2011.
Våra krav är långtgående, men de svarar mot de hot som den rika världens tillväxtfixerade utvecklingsmodell ställt oss inför. Den måste i grunden förändras för att garantera alla människors rättigheter och en värld i balans. Ju längre vi väntar, desto kostsammare kommer det att bli.
Fransisco Contreras, Latinamerikagrupperna
Anna Nilsson, Emmaus Stockholm
Ellie Cijvat, Miljöförbundet Jordens Vänner
August Nilsson, Attac Sverige
Christina Robertson-Pearce, Framtidsjorden
Eva Björklund, Svensk-Kubanska föreningen
Ewa Larsson, Gröna kvinnor
Caroline Andersson, Färnebo folkhögskola
Samuel Jarrick, Klimataktion
Mats Svensson, Latinamerikakommittén Jönköping
Robert Norman, Biskops Arnö Folkhögskola
Håkan Larsson och Marie Hagström, Glokala folkhögskolan Malmö
Klas Hansson, Svalorna Latinamerika
Berolin Deniz, Interfem
Thomas Wijk, Sörängens folkhögskola
Inge Olav, Norsk Klimatnettverk
Monika Erwér, Svalorna Indien Bangladesh
Notiser: Den globala rättviserörelsen
GlobalRättvisa.Nu genomförde en enkätunderrsökning, en namninsamling som över 6000 personer skrev under, åtta paneldebatter med riksdagspartierna och skrev 19 debattartiklar före valet. Här redovisar vi resultat utifrån namninsamlingens fyra krav:
Kravet på internationell skatt på växthusgaser

Gynnar EU:s och Sveriges handelspolitik världens fattiga? Efter hundra dagar med den nya regeringen bjöd GlobalRättvisa.Nu in till debatt. Slutsatsen blev entydig – Sveriges handelspolitik är full av motsägelser.

Gynnar EU:s och Sveriges handelspolitik världens fattiga? Efter hundra dagar med den nya regeringen bjöd GlobalRättvisa.Nu in till debatt. Slutsatsen blev entydig – Sveriges handelspolitik är full av motsägelser.


